Fakuldade Siensia da Saude,Departementu Emfermagem ISC, fatin
ida ne’ebe mak hala’o prosesu aprendizajen no implementasaun kona-ba
vizaun no misaun,funsaun
Emfermagem iha ISC.uza ba
atividade sira ne'ebé akadémiku no fatin iha liʼur, Emfermagem
utiliza
ba atividade sira ne ' ebé akadémiku ka atividade seluk presiza favorável
kondisaun, entre ema seluk, disponibilidade ba fasilidade moris ne'ebé
adekuadu, ambiente konfortavel, tuir orden no moos étika atu fó prioridade ba
lia-loos no honestidade.
globál no
modernu ne'ebé mak la positivu de'it impaktu, maibé mós fó ba efeitu ida ne'ebé
negativu liu-liu kona-ba komunidade nia valór.
Tanba ne'e,
instituisaun edukasaun tenke antisipa nivel domíniu ekesesu
negativu husi estabelese.
Estudante Emfermagem
neʼebé bele
komprende no hatán ba norma étika no morál ne'ebé eziste ona iha kapus ISC.
Koñesimentu ida ne'e bele la haketak husi nasaun
Soberania nia hanoin, ne'ebé inklui valór morál maka
iha ligasaun maka'as ho Estudante, hanesan matadalan ida iha faktu sira
no komporta-an. Estudante Emfermagem
kontempladu iha orden inklui estudante sira ne’ebe Licenciatura
Emfermagem no Bacharelato Emfermagem iha Instituisaun Edukativa Cristal.
Atu hala'o
funsaun no atividade sira kona-ba se moris no nia presiza orientasaun dixiplina,
atu asegura implementasaun Tri
Dharma ensinu superiór no aktividade tarefa hanesan apoiante ida.
Matadalan ba
objetivu ida-ne'e, tama provizaun sira kona-ba padraun no étika ba Profisionai;
atividade diseminasaun ideolojia bandu, estudante komisaun disiplina no
sansaun.
PARTE I
OBJETIVU
Artigu 1
OBJETIVU
Artigu 1
Mata-dalan
ba moris iha Profisional mak
halo atu:
1.
Asegura no manutensaun
vida se sira ne'ebé apoia programa ida
ne ' ebé implementa ba tri dharma no apoiu atividade,
2.
Ida ne'e fornese estudante no
matadalan hanesan membru Estudante atu atua no komporta an
iha moris loron-loron
3.
Ida ne'e fornese baze no matadalan ba sansaun,
viola ba provisaun ne'ebé mak estabelese ona.
KAPÍTULU
II
DEFINISAUN JERÁL
Atividade kurrikulár no extracurricular
DEFINISAUN JERÁL
Atividade kurrikulár no extracurricular
Artigu
2
1. kurrikulár atividade hanesan
ijiene atividade sira ne'ebé mak inklui: palestra, ne'ebé sorumutu iha
grupu ki'ik sira ne ' ebé serbisu independente, aprende ne'ebé independente iha Komunidade.
2. aktividade
estudante ne'ebé inklui no koñesimentu, interese, esforsu Servisu no eventu sira ne'ebé sosiál hanesan Aktivista Seluk-Seluk.
Artigu
3
aktividade ba
estudante sira ne'ebé uza sira-nia naran ba Estudu Programa bele implementa
hafoin hetan autorizasaun ba Prezidente
Orgaun Exekutivu Estudante kona-ba
Programa ho koñesimentu Akadémiku.
Padraun
no Étika
Artigu
4
1. padraun
mak refere oeefcs ida no lia-loos mak hanoin no hahalok
ida
2. ne '
ebé mak Etica fundamentál í morál no onra.
3. morál
mak norma sira ne'ebé globál, valór no atitude kona-ba ema
ka komunidade mak hanesan;Droga,alkol,
jogu illegal.
abuzu
Artigu 6
Ofensa abuzu halo no asaun sira-ne ' ebé halo ofensa
fízika no mentál,runguranga sentimentu no onra hanesan pronunciasaunn kona-ba liafuan no hahalok la loos,asaun imorál sira
seluk,bandu atividade polítika no Diseminasaun
Ideolojia
Artigu
7
Atividade
polítika ne ' ebé mak atividade ida ne ' ebé hala'o hosi estudante ne ' ebé
reprezenta ne ' ebé espesífiku ka organizasaun sira-nia liberdade atu sai barak
hala'o divulgasaun iha governu lokal
hanesan konvite atu tama iha organizasaun ida ne ' ebé partikulár no mós
inklui nu'udar atributu liu hotu
organizasaun.
KAPÍTULU
III
Norma
no Étika CAMPUS
Hahalok
Artigu
9
1. estudante
Emfermagem idak-idak ne ' ebé
presiza atu komporta-an no mantein dignidade acad,kolega
sira no sosiedade.
2. Estudante Emfermagem
idak-idak presiza atu mantein fasilidade hotu-hotu no ajuda bele prosesu
aprendizajen.
Artigu
1
1. estudante
Emfermagem idak-idak bandu husi
halo estragu buat sira hahalok
iha tratamentu hanesan estudante.
2. estudante
Emfermagem idak-idak ne'ebé estraga sira-nia atividade implementasaun
iha Faculdade.
3. estudante
Emfermagem bandu atu uza ka
instala gas Sawerigading laiha lisensa ã o,
inklui uza password ida no muda ba dadus kona-ba ema seluk.
4. estudante
idak-idak proibidu atu envolve iha atividade neʼe la loos no imorál no incompatavel
no padraun no étika iha sosiedade nia
laran ne'e.
5. estudante
idak-idak bandu atu naʼok
husi indivíduos
6. estudante
idak-idak proibidu atu viola regra no regulamentu sira sai tiha ona no sei lee
liu-liu iha Emfermagem isc.
Roupa
Artigu
11
obrigasaun
atu prepara perfeitamente no tuir dispozisaun sira iha Programa Estudu.
Artigu
12
1. estudante
idak-idak hetan bandu husi Fakuldade hodi hatais ne’ebe la hanesan, dirty no improprio iha hanorin no
aprendizajen, no mós atividade sira seluk iha se Akademia Emfermagem.
2. estudante
idak-idak bandu atu uza slippers kona-ba se exetu se atividade imi hela
konsidera sei ble ka acceptors ble hanesan iha
tempu bá hala'o estagio ne ' ebé circum-stances espesiál.
Baku malu, haterus, soran ema
Artigu 13
Artigu 13
Estudante idak-idak iha obrigasaun atu kria
ambiente ida ne ' ebé seguru no saudável fó apoiu ba prosesu aprende no hanorin
Artigu 14
1. estudante
Emfermagem idak-idak ne ' ebé bandu atu halo
ameasa ka atua protesaun seluk.
2. Estudante Emfermagem idak-idak bandu beatings, baku malu, abuzu no /
ka viol mak ínfluencia involve hasoru ema seluk
3. Estudante Emfermagem idak-idak hetan bandu, influ mak koko atu
influênsia, coaxing, fó esperansa boot no ka fó
prezente ida ba interese pesoál ka grupu specíal imi
hela ba.
Ijiene
meiu-ambiente, Vandalism
Artigu
15
estudante sira
iha obrigasaun atu mantein,ambiente moos,
furak no hakmatek ba ambiente ne'ebé fó apoiu ba prosesu aprende no hanorin
Artigu
16
1. Estudante
sei bandu halakon ba meiu-ambiente sentrál,
ka oho animál mak estraga iha se Akademia.
2. Estudante bandu atividade sira ne'ebé kaer
metin katak hanesan asaun mobilizes ka meiu sira ne'ebé
organiza ction hamosu orden, ka estraga
atu instala.
Se estraga
Fasilita
Artigu
17
Estudante
idak-idak mak iha obrigasaun atu mantein no kontinua fó apoiu ba prosesu aprende
no hanorin fasilidade
Artigu
18
Estudante Emfermagem bandu atividade ne ' ebé bele estraga fasilidade
no ambiente mak propriedade Emfermagem ne ' ebé inklui edifísiu,
ekipamentu eskritóriu no laboratóriu, materiál biblioteka no dadus
sira seluk.
Artigu
19
estudante
idak-idak tenke mantein moris akadémika ne'ebé promove lia-loos no onestidade
Artigu
20
1.
Estudante bandu ne'ebé viola regra
dixiplinár asaun iha forma asaun
viola disciplinesis acadmicas palestra no ezame
2.
Estudante Bandu Forma asaun
vota acad dokumentu ne ' ebé mak rekoñesimentu
ba ema seluk hanesan prio pakote,no
ideia kona-ba dadus, mapa,ba ema seluk la lisensa ka mensiona fonte orijinál.
3.
estudante ne'ebé bandu atu habelar ne
' ebé substitui ba ema seluk ka troka í seluk kona-ba teste.
KAPÍTULU
IV
Droga
Artigu
21
Estudante,
bandu atu uza droga ba nia an rasik, ka ema seluk.
Droga
Artigu 22
1.
estudante bandu, sasán,transporte,ho
mak komérsiu no distribui ho asaun droga iha kampus
2.
estudante bandu atu uza droga ba nia
an rasik, ka ema seluk.
KAPÍTULU
V
Violénsia
Artigu
26
1.
Representante ne'ebé mak investiga
ction bainhira iha relatóriu vítimas ka sira-nia membru familia ka sai sasin neʼebé haree
2.
Asaun representante acc ne'e bele sai
objetu, se ida ne'ebé presiza bele prosesa tuir lejislasaun asaun.
KAPÍTULU
VI
Atividade
no
haklekar
ideolojia nian FORBIDDEN
Atividade
polítika
Artigu
27
1.
estudante ba atividade sira ba
diskusaun hahalok ne'ebé mak as ne'bé mak
husik ho autoriza
2.
Prezidente Programa
ho koñesimentu mak asuntu estudante sira.
hodi ideolojia proibidu.
Artigu
28
1.
atividade estudante atu diskuti
kona-ba mosu katak ideolojia tenke
hetan Cientifikamente.
2.
autorizasaun hosi koñesimentu kona-ba
Prezidente programa.
KAPÍTULU
VII
SANSAUN
Artigu
29
Iha
estudante hanesan ema, grupu ka organizasaun sira ne'ebé hala'o asaun sira ne'ebé mak laiha autorizasaun ka la
justifika hanesan temi ona iha artigu sira ne'ebé hakerek kona-ba Kapítulu III to’o
VI ba Hala'o
Campus Moris bele sai objetu ba:
1.
ataka ka verbal warnings
2.
siʼak ema ka
advertênsia mensajen
3.
kona-ba partisipa ka hasai í kona-ba
atividade sira ne ' ebé kontinua
4.
reklama ne ' ebé uza atu kompensa
ction
5.
hatais agora suspensaun ka estatutu
revoga tiha decretu asaun hanesan estudante Emfermagem
ida iha tempu liubá.
6.
pasa ka hetan inkapasidade permanente
agresaun sira-nia estatutu hanesan estudante Demp.Emfermagem
ISC
7.
kona-ba organizasaun no organiza
asaun ida / estudante,mak estudante sira kona ba baze individuál ida ne'e mós bele
sai tanba hanesan freezing organiza asaun
estabelese interesadu estudante
Artigu
30
Fornesimentu no tipu penalidade nian
determina tuir tipu no gravedidade hosi violasaun
Artigu
31
1.
naroman Presaun
no
sensura bele fó hosi Profesór, Estudu kona-ba ba Akademia Fakuldade Siensia Saudee no sira seluk ne ' ebé estruturál iha
ambiente Governar Iha Akademiku.
2.
sira seluk ne'ebé estruturál iha
ambiente Kampus Fakuldade Nian
3.
sansaun ne'ebé mak estatutu estudante Fakuldade Ciencia saude temporariamente (halo suspensaun)
bele halo husi Presidente Orgaun Exekutivu Estudante Fakuldade Siencia da Saude no
hafoin konsidera konsellu,dixiplina estudu kona-ba programa husi
estudante sira
Artigu
32
Durante
ezekusaun ba kastigu ne'ebé temporária estudante sira iha obrigasaun atu selu tan
edukasaun iha kustu to'o iha kumprimentu
ba provizaun no periodu validade
sansaun.
Artigu
33
Kondisaun no nivel balu ofensa
dixiplinar moris regra Fakuldade Nian
hatutan tan ba sansaun ne'ebé observa ho Emfermagem nian.
Artigu
34
Estudante AKPER Sawerigading Luwu
sansaun de'it governu lokal bele aplika ka nomeia ema atu deklara ita eskrita
fó sanction ofisiál ka aas liu AKPER Sawerigading Governu nian Luwu liu semana
rua hafoin impozisaun sansaun.
Artigu
35
Funsionáriu sira simu konxiénsia ida iha eskrita
ba estudante sira, responsabilidade presiza la liu semana ida hafoin simu
deklarasaun kona-ba ita.
Artigu
36
1.
karik ofisiál la bele kompleta ida
hakás es akuzadu, kazu ne‟e lori
estudante refere ba Fakuldade.
2.
funcion sei ne ' ebé refere iha Artigu
36 hateten, nu 1 tenke iha kbiit atu fó desizaun ka
hakás ba asaun sira ne'e, tarde liu
iha semana 2 nia laran.
KAPÍTULU
VIII
KOMISAUN
KONA-BA DIXIPLINA ESTUDANTE
Artigu
37
1.
viola asaun dehan
moris Campus bele atende husi Komisaun Dixiplinár sira ne'ebé bele forma
programa estudu.
2.
TIM Estudante Komisaun Dixiplina
nomeasaun no demisaun husi asaun konsellu
Administrasaun, iha unidade servisu ida-idak ho atributu no kbiit atu koʼalia kona-ba no fornese asaun
viola asaun konsellu administrasaun kona-ba orden
Campus moris
Artigu
38
Komité Dixiplinár estudante iha devér
no autoridade sira no
1.
husu, no koʼalia kona-ba estudante sira-ne ' ebé
mak sai nu'udar suspeitu nian ba Palanggaran provi gs, C O dehan Campus Moris
nian.
2.
dezenvolve eskrita relat mota no marka
prezensa, rezultadu husi ezame ne'ebé mak halo ba líder unidade ho sugest.
Artigu
39
Kuandu kaer nian funsaun no
autoridade. Komisaun ba estudante Dixiplina bele husu asisténsia hosi pihal
seluk iha laran ka li‟ur,
KAPÍTULU
IX
ENSERRAMENTU
Artigu
40
Ho
legalization kona-ba Regulamentu ida ne'e, norma sira seluk ne'ebé sira hela
iha nia oin no viola regra ne'e konsidera hanesan la válidu.
Tidak ada komentar:
Posting Komentar