Senin, 11 April 2016

Statuta Senado FSC ISC 22016

Fakuldade Siensia da Saude,Departementu Emfermagem ISC, fatin ida ne’ebe mak hala’o  prosesu aprendizajen no implementasaun kona-ba vizaun no misaun,funsaun Emfermagem iha ISC.uza ba atividade sira ne'ebé akadémiku no fatin iha liʼur, Emfermagem utiliza ba atividade sira ne ' ebé akadémiku ka atividade seluk presiza favorável kondisaun, entre ema seluk, disponibilidade ba fasilidade moris ne'ebé adekuadu, ambiente konfortavel, tuir orden no moos étika atu fó prioridade ba lia-loos no honestidade.
globál no modernu ne'ebé mak la positivu de'it impaktu, maibé mós fó ba efeitu ida ne'ebé negativu liu-liu kona-ba komunidade nia valór.
Tanba ne'e, instituisaun edukasaun tenke antisipa nivel domíniu ekesesu negativu husi estabelese.
Estudante Emfermagem neʼebé bele komprende no hatán ba norma étika no morál ne'ebé eziste ona iha kapus ISC. Koñesimentu ida ne'e bele la haketak husi nasaun Soberania  nia hanoin, ne'ebé inklui valór morál maka iha ligasaun maka'as ho Estudante, hanesan matadalan ida iha faktu sira no komporta-an. Estudante Emfermagem kontempladu iha orden inklui estudante sira ne’ebe Licenciatura Emfermagem no Bacharelato Emfermagem iha Instituisaun Edukativa Cristal.
Atu hala'o funsaun no atividade sira kona-ba se moris no nia presiza orientasaun dixiplina, atu asegura implementasaun Tri Dharma ensinu superiór no aktividade tarefa hanesan apoiante ida.
Matadalan ba objetivu ida-ne'e, tama provizaun sira kona-ba padraun no  étika ba Profisionai; atividade diseminasaun ideolojia bandu, estudante komisaun disiplina no sansaun.




















PARTE I
OBJETIVU
Artigu 1
Mata-dalan ba moris iha Profisional mak halo atu:
1.   Asegura no manutensaun vida se sira ne'ebé apoia programa ida ne ' ebé implementa ba tri dharma no apoiu atividade,
2.   Ida ne'e fornese estudante no matadalan hanesan membru Estudante atu atua no komporta an iha moris loron-loron
3.   Ida ne'e fornese baze no matadalan ba sansaun, viola ba provisaun ne'ebé mak estabelese ona.


KAPÍTULU II
DEFINISAUN JERÁL
Atividade kurrikulár no extracurricular
Artigu 2
1.    kurrikulár atividade hanesan ijiene atividade sira ne'ebé mak inklui: palestra, ne'ebé sorumutu iha grupu ki'ik sira ne ' ebé serbisu independente, aprende  ne'ebé independente iha Komunidade.
2.   aktividade estudante ne'ebé inklui no koñesimentu, interese, esforsu Servisu no eventu sira ne'ebé sosiál hanesan Aktivista Seluk-Seluk.
Artigu 3
aktividade ba estudante sira ne'ebé uza sira-nia naran ba Estudu Programa bele implementa hafoin hetan autorizasaun ba Prezidente Orgaun Exekutivu Estudante kona-ba Programa ho koñesimentu Akadémiku.
Padraun no Étika
Artigu 4
1.   padraun mak refere oeefcs ida no lia-loos mak hanoin no hahalok ida
2.   ne ' ebé mak Etica fundamentál í morál no onra.
3.   morál mak norma sira ne'ebé globál, valór no atitude kona-ba ema ka komunidade mak hanesan;Droga,alkol, jogu illegal.

abuzu
Artigu 6
Ofensa abuzu halo no asaun sira-ne ' ebé halo ofensa fízika no mentál,runguranga sentimentu no onra hanesan pronunciasaunn kona-ba liafuan no hahalok la loos,asaun imorál sira seluk,bandu atividade polítika no Diseminasaun Ideolojia
Artigu 7
Atividade polítika ne ' ebé mak atividade ida ne ' ebé hala'o hosi estudante ne ' ebé reprezenta ne ' ebé espesífiku ka organizasaun sira-nia liberdade atu sai barak hala'o divulgasaun iha governu lokal  hanesan konvite atu tama iha organizasaun ida ne ' ebé partikulár no mós inklui nu'udar atributu liu hotu organizasaun.

KAPÍTULU III
Norma no Étika CAMPUS
Hahalok
Artigu 9
1.   estudante Emfermagem idak-idak ne ' ebé presiza atu komporta-an no mantein dignidade acad,kolega sira no sosiedade.
2.   Estudante Emfermagem idak-idak presiza atu mantein fasilidade hotu-hotu no ajuda bele prosesu aprendizajen.

Artigu 1
1.   estudante Emfermagem idak-idak bandu husi halo estragu buat sira hahalok iha tratamentu hanesan estudante.
2.   estudante Emfermagem idak-idak ne'ebé  estraga sira-nia atividade implementasaun iha Faculdade.
3.   estudante Emfermagem bandu atu uza ka instala gas Sawerigading laiha lisensa ã o, inklui uza password ida no muda ba dadus kona-ba ema seluk.
4.   estudante idak-idak proibidu atu envolve iha atividade neʼe la loos no imorál no incompatavel no padraun no étika iha sosiedade nia laran ne'e.
5.   estudante idak-idak bandu atu naʼok husi indivíduos
6.   estudante idak-idak proibidu atu viola regra no regulamentu sira sai tiha ona no sei lee liu-liu iha Emfermagem isc.

Roupa
Artigu 11
obrigasaun atu prepara perfeitamente no tuir dispozisaun sira iha Programa Estudu.
Artigu 12
1.   estudante idak-idak hetan bandu husi Fakuldade hodi hatais ne’ebe la hanesan, dirty no improprio iha hanorin no aprendizajen, no mós atividade sira seluk iha se Akademia Emfermagem.
2.   estudante idak-idak bandu atu uza slippers kona-ba se exetu se atividade imi hela konsidera sei ble ka acceptors ble hanesan iha tempu bá hala'o estagio ne ' ebé circum-stances espesiál.





Baku malu, haterus, soran ema
Artigu 13
      Estudante idak-idak iha obrigasaun atu kria ambiente ida ne ' ebé seguru no saudável fó apoiu ba prosesu aprende no hanorin
Artigu 14
1.   estudante Emfermagem idak-idak ne ' ebé bandu atu halo ameasa ka atua protesaun seluk.
2.   Estudante Emfermagem idak-idak bandu beatings, baku malu, abuzu no / ka viol mak ínfluencia involve hasoru ema seluk
3.   Estudante Emfermagem idak-idak hetan bandu, influ mak koko atu influênsia, coaxing, fó esperansa boot no ka fó prezente ida ba interese pesoál ka grupu specíal imi hela ba.

Ijiene meiu-ambiente, Vandalism
Artigu 15
estudante sira iha obrigasaun atu mantein,ambiente moos, furak no hakmatek ba ambiente ne'ebé fó apoiu ba prosesu aprende no hanorin
Artigu 16
1.   Estudante sei bandu halakon ba meiu-ambiente sentrál, ka oho animál mak estraga iha se Akademia.
2.    Estudante bandu atividade sira ne'ebé kaer metin katak hanesan asaun mobilizes ka meiu sira ne'ebé organiza ction hamosu orden, ka estraga  atu instala.
Se estraga Fasilita
Artigu 17
Estudante idak-idak mak iha obrigasaun atu mantein no kontinua fó apoiu ba prosesu aprende no hanorin fasilidade
Artigu 18
Estudante Emfermagem bandu atividade ne ' ebé bele estraga fasilidade no ambiente mak propriedade Emfermagem  ne ' ebé inklui edifísiu, ekipamentu eskritóriu no laboratóriu, materiál biblioteka no dadus sira seluk.
Artigu 19
estudante idak-idak tenke mantein moris akadémika ne'ebé promove lia-loos no onestidade
Artigu 20
1.   Estudante bandu ne'ebé viola regra dixiplinár asaun iha forma asaun viola disciplinesis acadmicas palestra no ezame
2.   Estudante Bandu Forma asaun vota acad dokumentu ne ' ebé mak rekoñesimentu ba ema seluk hanesan prio pakote,no ideia kona-ba dadus, mapa,ba ema seluk la lisensa ka mensiona fonte orijinál.
3.   estudante ne'ebé bandu atu habelar ne ' ebé substitui ba ema seluk ka troka í seluk kona-ba teste.


KAPÍTULU IV
Droga
Artigu 21
Estudante, bandu atu uza droga ba nia an rasik, ka ema seluk.
Droga
Artigu 22
1.   estudante bandu, sasán,transporte,ho mak komérsiu no distribui ho asaun droga iha kampus
2.   estudante bandu atu uza droga ba nia an rasik, ka ema seluk.
KAPÍTULU V
Violénsia
Artigu 26
1.   Representante ne'ebé mak investiga ction bainhira iha relatóriu vítimas ka sira-nia membru familia ka sai sasin neʼebé haree
2.   Asaun representante acc ne'e bele sai objetu, se ida ne'ebé presiza bele prosesa tuir lejislasaun asaun.

KAPÍTULU VI
Atividade no
haklekar ideolojia nian FORBIDDEN
Atividade polítika

Artigu 27
1.   estudante ba atividade sira ba diskusaun hahalok ne'ebé mak as ne'bé mak husik ho autoriza
2.   Prezidente Programa ho koñesimentu mak asuntu estudante sira.
hodi ideolojia proibidu.
Artigu 28
1.   atividade estudante atu diskuti kona-ba mosu katak ideolojia tenke hetan Cientifikamente.
2.   autorizasaun hosi koñesimentu kona-ba Prezidente programa.

KAPÍTULU VII
SANSAUN
Artigu 29
     Iha estudante hanesan ema, grupu ka organizasaun sira ne'ebé hala'o asaun sira ne'ebé mak laiha autorizasaun ka la justifika hanesan temi ona iha artigu sira ne'ebé hakerek kona-ba Kapítulu III to’o VI  ba Hala'o Campus Moris bele sai objetu ba:
1.   ataka ka verbal warnings
2.   siʼak ema ka advertênsia mensajen
3.   kona-ba partisipa ka hasai í kona-ba atividade sira ne ' ebé kontinua
4.   reklama ne ' ebé uza atu kompensa ction
5.   hatais agora suspensaun ka estatutu revoga tiha decretu asaun hanesan estudante Emfermagem ida iha tempu liubá.
6.   pasa ka hetan inkapasidade permanente agresaun sira-nia estatutu hanesan estudante Demp.Emfermagem ISC
7.   kona-ba organizasaun no organiza asaun ida / estudante,mak estudante sira kona ba baze individuál ida ne'e mós bele sai tanba hanesan freezing organiza asaun estabelese interesadu estudante
Artigu 30
     Fornesimentu no tipu penalidade nian determina tuir tipu no gravedidade hosi violasaun
Artigu 31
1.   naroman Presaun no sensura bele fó hosi Profesór, Estudu kona-ba ba Akademia Fakuldade Siensia Saudee no sira seluk ne ' ebé estruturál iha ambiente Governar Iha Akademiku.
2.   sira seluk ne'ebé estruturál iha ambiente Kampus Fakuldade Nian
3.   sansaun ne'ebé mak estatutu estudante Fakuldade Ciencia saude temporariamente (halo suspensaun) bele halo husi Presidente Orgaun Exekutivu Estudante Fakuldade Siencia da Saude no hafoin konsidera konsellu,dixiplina estudu kona-ba programa husi estudante sira
Artigu 32
           Durante ezekusaun ba kastigu ne'ebé temporária estudante sira iha obrigasaun atu selu tan edukasaun iha kustu to'o iha kumprimentu ba provizaun no periodu validade
sansaun.
Artigu 33
            Kondisaun no nivel balu ofensa dixiplinar moris regra Fakuldade Nian  hatutan tan ba sansaun ne'ebé observa ho Emfermagem nian.
Artigu 34
            Estudante AKPER Sawerigading Luwu sansaun de'it governu lokal bele aplika ka nomeia ema atu deklara ita eskrita fó sanction ofisiál ka aas liu AKPER Sawerigading Governu nian Luwu liu semana rua hafoin impozisaun sansaun.
Artigu 35
                Funsionáriu sira simu konxiénsia ida iha eskrita ba estudante sira, responsabilidade presiza la liu semana ida hafoin simu deklarasaun kona-ba ita.
Artigu 36
1.   karik ofisiál la bele kompleta ida hakás es akuzadu, kazu nee lori estudante refere ba Fakuldade.
2.   funcion sei ne ' ebé refere iha Artigu 36 hateten, nu 1 tenke iha kbiit atu fó desizaun ka hakás ba asaun sira ne'e, tarde liu iha semana 2 nia laran.



KAPÍTULU VIII
KOMISAUN KONA-BA DIXIPLINA ESTUDANTE
Artigu 37
1.   viola asaun dehan moris Campus bele atende husi Komisaun Dixiplinár sira ne'ebé bele forma programa estudu.
2.   TIM Estudante Komisaun Dixiplina nomeasaun no demisaun husi asaun konsellu Administrasaun, iha unidade servisu ida-idak ho atributu no kbiit atu koʼalia kona-ba no fornese asaun viola asaun konsellu administrasaun kona-ba orden Campus moris
Artigu 38
Komité Dixiplinár estudante iha devér no autoridade sira no
1.   husu, no koʼalia kona-ba estudante sira-ne ' ebé mak sai nu'udar suspeitu nian ba Palanggaran provi gs, C O dehan Campus Moris nian.
2.   dezenvolve eskrita relat mota no marka prezensa, rezultadu husi ezame ne'ebé mak halo ba líder unidade ho sugest.
Artigu 39
  Kuandu kaer nian funsaun no autoridade. Komisaun ba estudante Dixiplina bele husu asisténsia hosi pihal seluk iha laran ka liur,



KAPÍTULU IX
ENSERRAMENTU
Artigu 40

            Ho legalization kona-ba Regulamentu ida ne'e, norma sira seluk ne'ebé sira hela iha nia oin no viola regra ne'e konsidera hanesan la válidu.

Tidak ada komentar:

Posting Komentar